Skriker och bits
Häromdagen var vi på coop och handlade. Allt frid och fröjd. Eftersom vi har varit där ofta så har Milo lärt sig vart saker och ting finns. Tex cyklarna. Och han har fått vara där också, suttit på dom och ringt i klockorna. Finns en cykelvagn som hans morfar kört honom i. Detta gjorde vi också denna gång. Frid och fröjd. Tills vi skulle gå. Då förvandlades Milo till ett skrikande monster. Jag fick bära honom ut genom butiken, kassorna och ut. Allt medans Milo skrek för full hals, hördes i hela varuhuset säkert, slog mig i ansiktet och bänd sig bakåt för att komma från min famn. Han lugnade inte ner sig förrän vi satt i bilen! Helt galen var han! Det var skitjobbigt.
Idag bet han mig så skinnet lossnade! Och på detta så är han på mig hela tiden, jag kan inte göra nåt när han är vaken. Hans gnällande och skrikande driver mig till vansinne. Jag är så jäkla trött på det här. Klart han är gullig också, det är det som gör att jag orkar känns det som. Men jag känner sån enorm längtan att få komma hemifrån, att få jobba. Nu ska han snart börja på förskolan och jag hoppas det lugnar ner sig då, han har säkert en massa överskottsenergi.
Nä nu måste jag skärpa mig. Min man fyller 40 år idag och det ska firas. Vi får gäster ikväll och måste börja förbereda maten.
Ojdå, trots redan, har ingen erfarenhet av detta mer än att min lillasyster hade ett sådant utbrott när hon var 3 år, skrek hela vägen hem genom bostadsområdet, hal som en ål och slingrade sig ur mammas armar hela tiden ;) för att få tyst på henne var mamma tvungen att ställa sig i duschen med henne, då vart hon tyst ;)
Hoppas det löser sig när han börjar dagis, men se upp för bitandet, syrran fortsatte på dagis å de va inte så uppskattat av dem som jobbade där :(
Stor kram till dig, jag ser verkligen fram emot den perioden, NOT!!!